Att vara Högkänsliga jag

..... kan vara helt underbart med tanke på allt vackert jag fångar upp genom alla mina sinnen. Alla små saker i livet som så många missar medans de letar efter de stora Ögonblicken.
Många ICKE HSP:are missar så härligt löven pratar med en när det blåser ute,Att regndropparna mot ansiktet känns som att det smeker själen,hur en sommarkväll lyfter bort alla tyngder och bekymmer,Hur naturens former bildar ansikten och nya skapelser, Att molnen kan forma bokstäver och svar åt en mm mm
 
Att vara högkänslig har jag nytta av många gånger när jag behöver läsa av olika sinnesstämningar och meningar som inte blir sagda,men skriker sitt budskap till mig bara jag ser den människan.
Min största gåva i att vara högkänslig är min kreativitet,inlevelseförmåga och fantasi.
 
Så jag är ABSOLUT jättetacksam och glad för alla underbara Fördelar Högkänsligheten ger mig.
 
MEN och det finns ett stort men,det är nackdelarna som också finns i min högkänsliga personlighet.
 
En nackdel är att min själ vill flyga fritt och utforska, uppleva och förverkliga mina ideér och mål så fort och snabbt som bara den.Men min hjärna orkar inte med den takten.Min hjärna orkar hålla sin energi uppe i ca en halv dag,morgon och förmiddag.Eftermiddagen och kvällen är energin egentligen slut pga allt extra jobb den fått göra med alla intryck som jag sugit åt mig under dagen.Att jag jobbar med människor gör inte saken bättre minsann.Jag tror inte folk i min omgivning eg fattar hur trött jag blir av en jobbdag.Jag jobbar "bara" 75% och oftast ca 6 timmar.Men vid ca kl 13-14 är min hjärna så full och överstimulerad,så jag är helt slutkörd när jag kommer hem.Känner mig helt bombad och hjärnslö då,så EGENTLIGEN är det då jag ska lyssna på min hjärna och lägga mig och VILA,men men ;)
 
Så jag blir lätt frustrerad över att jag inte orkar så som andra "normala"gör,eftersom jag vill förverkliga mina drömmar men är fast pga av min personlighet.Ett krig emot mig själv.
Ett krig min själ försöker vinna genom att pressa mig hårdare och tid för mindre återhämtning.Ett krig som alltid min hjärna däremot vinner.När jag pressar mig för hårt och slår dövörat till varningsklockan så blir jag antingen tex kroppsligt sjuk,glömsk,deprimerad,tankspridd eller hamnar i brainfog.
 
Något som också är en STOR NACKDEL med att vara HSP:are är min fantasi,mina starka känslor och min uppsugningsförmåga av andras energier.(Detta är också en av mina fördelar på samma gång)
 
Detta har jag känt nu de senaste dagarna pga det som hände här i våran lilla by.Den dagen det hände funkade jag inte alls bra,jag var chockad,ledsenoch tyngd som många eller snarare de flesta var. Men de dagarna efteråt har jag fortsatt sugits in i det negativa.svårt att fokusera tanken på ngt annat,fantasier som är smärtsamma och en rädsla har byggts upp för vad som kan hända lr inte mm
 
Jag kommer inte undan allt, jag hör saker,jag ser saker i min fantasi,jag känner så starkt så jag tror ibland att jag blir tokig  och säger åt mig själv på skarpen att sluta plåga mig själv.
 
Det är den största nackdelen med att vara HSP:are jag lever mig in i andras känslor så att de nästan blir mina egna. PUST
 
Men antar att det bara är att gilla läget och älska sig själv för den jag är oavsett vad jag tycker ;)
 
Med Kärlek/Ulrika

Kommentarer:

1 Katrin:

Vad du skriver fint stor kram till dig från Katrin

Svar: Tack fina du <3 Kram tillbax
Ulrika

Kommentera här: